Varje land behöver sådant som håller det samman. Berättelser, historier, föremål och byggnader som rotar oss i tiden. Ett kulturarv som hjälper oss förstå vilka vi är och vad som format oss. Floda kyrka är ett sådant exempel. Grunden från 1100-talet finns kvar som en del av kyrkans norra skepp. Flera om- och tillbyggnader samt två bränder senare invigdes 1888 en landsortskyrka som liknats vid en katedral.
Som Katrineholms-Kuriren skrivit så har det stora fönstret ovanför huvudingången genomgått en stor renovering, och nu står altarfönstret på tur. Arbetet måste utföras i enlighet med Kulturmiljölagen, vilket kräver unik specialkompetens och kostar stora summor pengar, i det här fallet sju miljoner kronor per fönster.
För att klara uppdraget att bevara kulturarvet får Svenska kyrkan en så kallad Kyrkoantikvarisk ersättning, KAE, från staten: en kompensation för de överkostnader som uppstår vid vård och underhåll, och för de begränsningar i nyttjanderätten som kulturmiljölagen medför. Församlingar och pastorat lägger själva betydande resurser för att hålla kyrkor och andra byggnader i gott skick, men KAE är en förutsättning för dessa specifika renoveringar, inte minst för en församling som Katrineholmsbygdens som har nio kyrkor att ta hand om. Genom tillskottet möjliggjordes den första fönsterrenoveringen.
Det var när Svenska kyrkan och staten fick förändrade relationer år 2000 som parterna kom överens om att kyrkan ska tilldelas Kyrkoantikvarisk ersättning. Denna infördes successivt för att 2009 nå den överenskomna summan på 460 miljoner kronor per år – en nivå som varit oförändrad sedan dess, trots inflation och minskat penningvärde. Konsekvensen blir att underhållsskulden växer, med risk för skador och mer kostsamma insatser längre fram. Om inte staten tar sitt ansvar riskerar Sveriges största sammanhängande kulturarv att förfalla.
Därför föreslår Svenska kyrkan:
• Höj den kyrkoantikvariska ersättningen succesivt till 700 miljoner kronor år 2027. Det innebär att ersättningen i praktiken återställs till dess ursprungliga värde. Höjningen kan göras ekonomiskt ansvarsfull genom att 80 miljoner årligen tillförs anslaget under en treårsperiod med start 2025.
• Inflationsskydda anslaget från och med 2028 genom att det uppräknas årligen med t.ex. konsumentprisindex. Så kan vi undvika att det på nytt uppstår en sådan urholkning som har skapat dagens allvarliga läge.
I Strängnäs stift (från Salem i öst till Finnerödja i väst), finns 195 kyrkor som berättar en tusenårig historia. Byggnader och miljöer som varit ovärderliga för de som gått före oss och som behöver bevaras och kunna brukas av framtida generationer. 173 kyrkor av dessa kan få KAE-ersättning och behoven är stora. Perioden 2021-2024 sökte församlingarna medel för knappt 226 miljoner – endast 120 miljoner kunde delas ut. Risk för skador och mer kostsamma insatser längre fram växer för varje år. Nu måste staten ta ett större ansvar för det kulturarv som stärker våra rötter i en orolig tid.