Debatt: Sörmlänningarnas livsstil avgörande i pandemin

Vid sidan av ålder är högt blodtryck den enskilt största riskfaktorn för att insjukna allvarligt i covid-19. Hela 40 procent av de patienter som intensivvårdats för coronaviruset har högt blodtryck och cirka 25 procent lider av diabetes typ-2. Men trots att cirka 60 000 sörmlänningar lever med högt blodtryck är många av dem ovetande om det, eftersom man kan vara helt symptomfri.

Att äta för mycket salt, välja fel sorts fetter och konsumera för lite frukt, grönsaker och fibrer påverkar blodtrycket och kroppen. Kombinationen av dåliga matvanor, en stillasittande livsstil och stress är ett växande samhällsproblem, som medfört att allt fler svenskar lider av högt blodtryck, diabetes typ-2 och övervikt. En rapport från Nordiska ministerrådet visar att Sveriges befolkning har sämst matvanor av alla nordbor.

Samtidigt kan det räcka att man väljer en saltsnål kost med mycket grönsaker och frukt och motionerar minst en halvtimme om dagen för att förbättra hälsan. Något så enkelt som bättre matvanor och mer motion kan alltså göra sörmlänningarna friskare – och därmed minska risken för allvarliga sjukdomsförlopp, och i värsta fall död, i framtida pandemier.

Hjärt-Lungfonden vädjar nu till regeringen att införa en nationell handlingsplan för hälsosamma levnadsvanor, som kan hjälpa hela befolkningen till ett friskare liv. Handlingsplanen bör fokusera på konkreta åtgärder som förbättrar svenskarnas matvanor och ökar vardagsmotionen.

Sådana åtgärder kan exempelvis vara mer rörelse i skolan, förbättrade möjligheter att cykla till och från arbetet, samt styrmedel som skatt på sockersötade drycker och subventioner på grönsaker. Även ett nationellt saltsänkningsprogram och en begränsning av marknadsföring av ohälsosamma livsmedel till barn skulle göra mycket för att förbättra folkhälsan.

Covid-19-pandemin har blottat ett akut behov av att ta itu med den växande ohälsan. En nationell handlingsplan för hälsosamma levnadsvanor skulle både rädda liv och bespara samhället stora kostnader.


Kristina Sparreljung
Generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden

Jan Nilsson
Ordförande för Hjärt-Lungfondens forskningsråd