I år beräknas kostnaden bli cirka 130 miljoner kronor för inhyrd personal i landstinget Sörmland. Om landstinget i stället skulle anställa i motsvarande grad och i samma yrkesgrupper skulle det kosta cirka två tredjedelar av detta. Det innebär alltså en merkostnad på cirka 45 miljoner kronor för ett år att använda inhyrd personal i stället för att anställa dem.
Är ökade kostnader för inhyrd personal, och då framförallt läkare ett symptom på något annat än personalbrist och svårigheter att rekrytera? Så kan det faktiskt vara.
Den främsta anledningen till att man arbetar som till exempel hyrläkare är att man kan påverka sina arbetstider och sin arbetssituation mer än när man är fast anställd. Man är schemalagd dagtid och inkomsten är lika eller bättre än dem som även arbetar kvällar, nätter och helger. Man har inte en administrativ börda utan man får faktiskt arbeta med det man är utbildad till. Det finns säkert fler orsaker men dessa är de huvudargument som nämns.
Detta skapar såklart en del slitningar och i viss mån avundsjuka hos en redan många gånger ansträngd personal. Men det största problemet med hyrläkare är bristen på kontinuitet. Jag som patient borde få träffa samma doktor under min sjukdomsperiod och inte en ny varje gång jag besöker sjukhus eller primärvård. Nu har situationen förbättras i den Sörmländska primärvården, men det finns mer att önska över lag.
Finns det någon lösning på hyrkostnader som bara ökar år från år? Det finns. Landstinget Sörmland måste kunna erbjuda varianter på schemaläggning. Kunna erbjuda en attraktiv arbetsmiljö som gör att man trivs och väljer det i stället för att ha olika arbetsställen från dag till dag eller vecka till vecka.
Utmaningen är inte att acceptera rådande situation och att försöka pressa kostnader utan att vara ett mycket bättre alternativ som arbetsgivare. Detta kommer att gynna alla medarbetare inom landstinget Sörmland.
Ulf Westerberg (M)
2:e vice ordförande, personalutskottet Landstinget Sörmland