Den internationella undersökningen PISA, som mäter 15-åringars kunskaper inom matematik, naturvetenskap och läsförståelse, presenterades i veckan. Den kraftiga nedgången i resultatet är mycket allvarligt. Det är allvarligt för de ungdomar som berörs, allvarligt för skolväsendet och allvarligt för Sverige. Men resultatet var tyvärr väntat.
Det har skett en nedgång av resultaten i den svenska skolan i över 20 år. Det är av den anledningen regeringen har lagt om den svenska skolpolitiken fullständigt och inlett det största reformarbetet sedan den allmänna skolplikten infördes 1842. PISA-studien mäter resultaten i skolan innan det stora systemskiftet.
De elever som deltog i PISA-studien gick i årskurs 9 i mars 2012, när mätningen gjordes, och är den sista årskullen i Sverige som gick igenom hela grundskolan i det gamla skolsystemet; den sista årskullen med de gamla läroplanerna, de gamla kursplanerna, den gamla betygsskalan, den gamla skollagen och med få nationella prov.
Sverige kan återhämta resultaten och på sikt komma tillbaka till toppen. Det gemensamma för de framgångsrika länderna i studien är att man tillämpar tidiga betyg, mer av en lärarledd undervisning och har höga förväntningar på eleverna. Det är i denna riktning Folkpartiet och regeringen har genomfört förändringar. Vi har infört en ny skollag med tydligare kunskapsfokus, nya kurs- och läroplaner, tidigare betyg med fler betygssteg, fler nationella prov, och insatser för läraryrket som kompetensutveckling, karriärtjänster och en ny lärarutbildning med djupare ämneskunskaper. Detta systemskifte för att öka fokus på kunskap i skolan inleddes 2011, efter ordentliga utredningar, remisser, riksdagsbeslut, fortbildning av lärare, med mera.
En sak som vi ännu inte har gjort något åt är kommunaliseringen. I början av 90-talet fattades beslutet om att kommunerna skulle ta över ansvaret för den svenska skolan från staten. Det beslutet har fått ödesdigra konsekvenser. Folkpartiet vill att staten ska ha huvudansvaret för skolan, för att ge alla elever i hela landet samma möjligheter att lyckas, deras lärare skäliga löner och Sverige bli ett framgångsrikt kunskapsland.
Vi måste hålla fast vid högre kunskapskrav och högre kunskapsambitioner; mer lärarstöd och mindre eget arbete för eleverna. Vi ska inte återgå till de lösningar, de synsätt och de attityder som under flera årtionden har skapat nedgången. PISA-studien är inte en utvärdering av den nya skolpolitiken, utan spiken i kistan för den gamla.
Stefan Käll (FP)
Riksdagsledamot från Sörmland