I förslag till övergripande plan med budget för 2020-22 ser vi politikens planer för vĂ„r skola. DĂ€r finns formuleringar som vĂ€cker frĂ„gor. Avsnittet som handlar om bildning har rubriken âEn stark och trygg skola för bĂ€ttre kunskaperâ. Ăr det en beskrivning som redan Ă€r sann, eller av ett Ă€nnu inte uppnĂ„tt önskat lĂ€ge? NĂ€sta frĂ„ga Ă€r vad definitionen av âstarkâ Ă€r nĂ€r det gĂ€ller utbildning?
Skolplanens resultatmÄl formuleras:
â Trygg och utvecklande förskoleverksamhet. âTryggâ klaras pĂ„ en acceptabel nivĂ„ för det mesta men inte utan stora pĂ„frestningar vid exempelvis sjukdom. âUtvecklandeâ fĂ„r ofta stĂ„ tillbaka nĂ€r personal saknas. Vi sliter hĂ„rt pĂ„ förskollĂ€rarna och riskerar att sjunka lĂ€gre i andelen behöriga.
â Fler elever ska klara mĂ„len i grundskolan och nĂ„ höga resultat. Vi ligger Ă€nnu pĂ„ en för riket alltför lĂ„g nivĂ„. Utvecklingstakten Ă€r inte heller sĂ€rskilt hög. I en kommun som vĂ„r ser LĂ€rarförbundet att resurserna mĂ„ste vara större Ă€n i andra kommuner med andra förutsĂ€ttningar vad gĂ€ller socioekonomi. Andelen utbildade lĂ€rare (elevernas viktigaste resurs) behöver höjas pĂ„ enskilda skolenheter.
â Fler elever ska klara mĂ„len i gymnasieskolan och nĂ„ höga resultat. Andelen som klarar detta Ă€r kopplat till hur skolan klarar att anpassa och ge stöd till elever med olika hinder för höga prestationer. Ăven hĂ€r Ă€r man direkt beroende av rĂ€tt kompetenser.
â Ăkad trygghet i skolan. I en skola dĂ€r elever lyckas, uppstĂ„r ett tryggare klimat. I lĂ€rarbristens fotspĂ„r följer lĂ€tt en oönskad oro. Man vet frĂ„n forskningen att lĂ€rarbyten inte Ă€r en framgĂ„ngsfaktor. Arbetsmiljön för lĂ€rare och elever hĂ€nger ihop â stressade lĂ€rare ger stressade elever. Ideliga kontroller/rapporter av elevers resultat har sĂ€kert ett syfte men kan slĂ„ tillbaka nĂ€r lĂ€rare tvingas lĂ€gga mer av sin arbetstid pĂ„ sĂ„dant. Det kan handla om att mata in elevers kunskapsstatus i olika system, ibland flera gĂ„nger per termin.
â Mer fysisk aktivitet och utveckling av skolmĂ„ltiderna ska stĂ€rka barns och elevers hĂ€lsa och studieresultat. Lokaler begrĂ€nsar redan i dag. Ăven om förbĂ€ttringsarbete pĂ„gĂ„r, kan ingen ökning av antal idrottstimmar ske nu. Skolmaten Ă€r viktig, liksom den miljö dĂ€r maten ska intas.
â Fler studerande ska klara mĂ„len i kommunal vuxenutbildning. Om detta ska vara rimligt, behöver de kortade utbildningstiderna omgĂ„ende utvĂ€rderas.
â Fler ska gĂ„ vidare till studier pĂ„ eftergymnasial nivĂ„. I vĂ„r stad Ă€r detta ingen sjĂ€lvklarhet. Vi Ă€r i dagslĂ€get ingen stor studieort vad gĂ€ller eftergymnasiala studier. VĂ„rt fokus bör ligga pĂ„ att prestera bra resultat i alla steg före högskola och universitet. Det kommer i sig att pĂ„ sikt leda till att fler satsar pĂ„ eftergymnasial utbildning. Att vĂ€rna den högskoleutbildade personal man i dag har anstĂ€lld, ger tydliga signaler om att utbildning lönar sig.