"Vi har vissa verksamheter som verkligen sticker ut, där vi behöver sätta in insatser", säger Johan Söderberg, (S) kommunstyrelsens ordförande i en artikel i Kuriren nyligen.
En inledning till en nyhetsartikel som förvånar. Detta är inget nytt och det vet Johan Söderberg. Och varför har inte kommunstyrelsens ordförande tidigare satt in kraftfulla insatser för att minimera dessa sjukskrivningar?
De höga talen (sjukskrivning kortare än 14 dagar) är ingen nyhet utan har varit höga under många år. Vi Liberaler har drivit på frågan utan att något gjorts, inom framför allt vård och omsorg men även andra förvaltningar.
Under hösten 2021 pressade jag ordföranden för Vård- och omsorgsnämnden i fråga och drog ett antal exempel på verksamheter inom Vård- och omsorg där sjuktalen var extremt höga och krävde en handlingsplan. Svaret blev ett hätskt utspel mot mig för att jag redovisade siffror som nämnden inte hade tillgång till. Varför tillgång till, jo man hade inte frågat förvaltningen. Det andra var att ordföranden med kraft uttryckte att hen var trött på handlingsplaner.
Nåväl, tidigt våren 2022 påbörjad förvaltningen ett arbete som gick ut på att kartlägga orsakerna till de många korta sjukskrivningarna. En delrapport lämnades senare under våren 2022 tillsammans med en handlingsplan för hur att minska sjukskrivningarna. Tyvärr har det ännu inte hänt så mycket, talen är fortfarande höga.
Och vad är då problemet med att många har många korta sjukskrivningar? Ja det är tufft för individen att ofta må dåligt, det ställer till stök i bemanning när personal uteblir, det sänker kvaliteten för brukarna men inte minst innebär det höga kostnader för kommunen. Bara korttidsfrånvaron in om vård-, och omsorg beräknas till cirka 17-20 miljoner kronor per år. Så om kommunen i sitt arbetsgivaransvar kan halvera sjuktalen inom vård-, och omsorg kan ytterligare 10-15 anställas inom verksamheten.
En annan intressant fråga är, varför har privata vårdgivare väsentligt lägre sjuktal än kommunerna enligt Sveriges kommuner och regioner? Spekulationer mottages tacksamt!
Och det är inte bara ökade pensionskostnader och höga sjuktal som pressar på kommunens underskott i år så gör även en 7 000 – 8 000 kvadratmeter tomställda lokaler som kommunen inte sagt upp avtalen för i tid. Så för att sammanfatta det hela:
Hade majoriteten tidigt tagit itu med de höga sjuktalen, hade man skött fastighetsfrågan professionellt hade årets underskott varit ”marginellt” jämfört med nuvarande prognostiserade 60 miljoner kronor i underskott.
Björn Wahlund (L)
Gruppledare i Katrineholms kommunfullmäktige