Debatt: Armlängds avstånd hotas i Katrineholm

Det är med stor förvåning och oro som vi tagit del av kulturnämndens senaste beslut 25 februari 2025 i Katrineholm, gällande inriktningen för den kommunala konsthallen. Ett detaljbeslut fattat utan dialog med verksamheten och med en uppenbar avsaknad av armlängds avstånd.

Utifrån vad vi antar är en feltolkning av konsthallsbesökarnas antal, har nämnden nu valt att styra innehållet i utställningarna. Beslutet slår fast att konsthallen en gång per år ska arrangera en utställning riktad till barn och ungdomar med pedagogiskt innehåll samt en utställning som ska vara mer lättillgänglig och lockande för besökare som inte är vana vid att betrakta konst och inte kan tolka mer svårtillgängliga konstuttryck. Som exempel nämns Stina Wollter, hantverk eller motoranknuten konst.

Detta beslut är problematiskt på flera plan. Först och främst för att det går emot principen om armlängds avstånd, en grundläggande princip i svensk kulturpolitik som syftar till att skydda konsten från politisk styrning.

2019 fick Myndigheten för kulturanalys i uppdrag att undersöka hur den kulturpolitiska styrningen påverkar den konstnärliga friheten, vilket resulterade i rapporten "Så fri är konsten". Den visade att just kommuner och regioner har svagare skydd mot politisk inblandning, och beslutet i Katrineholm är ett tydligt exempel på detta.

Men vi ifrågasätter också beslutsprocessen. Varför har nämnden inte efterfrågat en analys av besökssiffrorna innan detta beslut fattades? Hade de gjort det, hade de sett att konsthallen faktiskt haft höga besökssiffror i relation till sin prognos och i jämförelse med andra kommuner av liknande storlek.

Prognosen för 2023 var 18 000 besökare, siffran landade på 21 722. För 2024 var prognosen högre, 24 000, men den prognosen sattes innan personalförändringar och utifrån att ombyggnationen av Kulturhuset Ängeln skulle vara genomförd och klar. Det faktiska besöksantalet blev 19 073. Fortfarande en imponerande siffra för en kommun på 35 000 invånare.

Utöver detta bör också räknas in konsthallens verksamhet som inte registreras av laserräknaren. Konstverksamhet för barn på biblioteket, konstkollo, offentliga konstprojekt och tillfälliga utställningar i stadsmiljön. Hade detta inkluderats, hade nämnden sett att konsthallen med sina begränsade resurser uppnår målen med råge.

Konstnären Stina Wollter nämns i kulturnämndens senaste beslut. (Arkivbild).

Foto: Anna-Lena Ahlström

Detta beslut speglar även en bristande tilltro till medborgarnas förmåga att själva ta till sig konst och den föreslår att konsten ska anpassas för att tillfredsställa politiska uppfattningar om vad som lockar flest besökare.

Konstens uppgift är att väcka tankar, ifrågasätta och utmana. I de nationella kulturpolitiska målen slås fast att ”Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund”. Med detta beslut riskerar vi att få en kulturscen som enbart speglar politikens önskemål snarare än en levande och fri konstscen.

Är det vad katrineholmarna verkligen vill ha?

Vi uppmanar kulturnämnden i Katrineholm att ta ett steg tillbaka och reflektera över vad detta beslut innebär för framtidens konst- och kulturliv i kommunen. Låt konsthallen fortsätta sitt arbete utan detaljstyrning och utan politiska pekpinnar.

En levande kulturstad byggs genom frihet och tillit, inte genom detaljreglering och kontroll.

ÅR – ANTAL BESÖKARE KONSTHALLEN
2017 - 21966
2018 - 18306
2019 - 23800
2020 – 12576 
2021 - 14864
2022 - 26871
2023 - 21722
2024 - 19073