I Sverige lönar det sig att utbilda sig, men bara knappt. Av jämförbara länder är den så kallade utbildningspremien, alltså skillnaden som uppstår genom att man skaffar sig en högre utbildning, lägst av alla jämförbara länder. Att regeringen ger löntagarna höjda skatter i julklapp kommer dessutom att göra det mindre lönsamt att studera vidare. På sikt kommer detta att hota den svenska konkurrenskraften.
Att ungdomar väljer att studera vidare på universitet och högskola medför många positiva effekter för samhället och tillväxten, men såklart även för den enskilde. Att förkovra och utveckla sig själv är för många en viktig del av den personliga utvecklingen. Det är dock inte rimligt att samhället förväntar sig att svenska ungdomar ska lägga många år på att studera vidare, ofta med stora studieskulder som följd, utan att man också får en ekonomisk kompensation för det.
När man mäter den så kallade utbildningspremien, den ekonomiska skillnaden mellan alternativen att studera vidare och att låta bli, så hamnar Sverige sist av alla jämförbara länder. Ingen annanstans gör en högre utbildning så liten ekonomisk skillnad för den enskilde. För en rad högskoleutbildningar så är utbildningspremien till och med negativ, eleverna skulle alltså tjäna mer pengar på att hoppa av och börja arbeta direkt än att fullfölja sin utbildning.
Här spelar såväl skattenivåer som skattesystemets utformning en avgörande roll. Trots att Alliansregeringen genomförde historiska skattereformer som gjorde det mer lönsamt att arbeta har Sverige fortfarande en av västvärldens högsta marginalskatter. Att regeringen från årsskiftet trappar av jobbskatteavdraget och att skiktgränsen för statlig inkomstskatt räknas upp långsammare än tidigare gör att marginalskatterna höjs ytterligare.
Det är en julklapp till löntagarna som direkt gör det mindre lönsamt att studera vidare. Detta eftersom att sammanpressade lönestrukturer i kombination med världens högsta marginalskatter gör att den enskilde sammantaget inte tjänar på att utbilda sig. Resultatet blir att många struntar att studera vidare eller många väljer att arbeta utomlands där utbildningspremien blir högre. På sikt är det detta som hotar den svenska konkurrenskraften.
Om vi i Sverige menar allvar med att vi även i framtiden ska konkurrera med kunskap och inte låga löner så behöver vi se till att fler vill, vågar och orkar ta sig an svåra utbildningar. Därför borde regeringen istället ge julklappar som gör det mer lönsamt för den enskilde att studera vidare.
Erik Bengtzboe (M)
Riksdagsledamot för nya moderaterna Södermanland