I ljuset av att allt fler ska göra värnplikt förtjänar unga en uppriktig bild av vad värnplikten innebär och tydlig information om sina rättigheter och skyldigheter.
Att en ung person utan tidigare psykisk ohälsa tagit sitt liv till följd av värnpliktens militära grundutbildning bör leda till debatt om vilka normer som råder inom Försvarsmakten, om den information unga får är tillräcklig och om detta är en utbildning unga ska kunna tvingas till, menar Svenska Freds.
Just nu marknadsförs värnplikten till barn och unga i många kanaler och mönstringsunderlaget skickas ut till över 100 000 personer födda 2007. Reklamkampanjerna står i skarp kontrast till den verklighet många möter när de rycker in. Värnplikten marknadsförs som ett sätt att försvara demokrati, “vårt sätt att leva”, och att utvecklas som människa.
Försvarsmaktens reklam beskriver kamratskap och äventyr. Det som värnplikten i grunden går ut på – att lyda order, och att tränas och socialiseras in i att använda vapen och kunna utföra det yttersta våldet: att döda – tonas ner betydligt.
Inför att unga i mönstringsunderlaget ska ta ställning till frågan om de vill göra värnplikt förtjänar de att få en sanningsenlig bild om vad värnplikten innebär och tydlig information om rättigheter och skyldigheter. Särskilt med tanke på att allt fler ska göra värnplikt framöver.
Häromveckan kom den djupt tragiska nyheten om Alma Sigvardsson som begick självmord efter fem månaders värnplikt (dokumentären ”Almas död i lumpen” av P4 Kalmar och P1 Dokumentär). Enligt Försäkringskassan var det värnplikten som orsakade hennes viktnedgång, oro och ångest. P1 Dokumentär “Almas död i lumpen” beskriver de starka normer som finns kring militärtjänsten och inom Försvarsmakten, den utsatta miljö och tvingande position som unga människor kastas in i och ett system där de ska “brytas ner, för att byggas upp starkare”.
Det är tydligt i programmet att Alma Sigvardsson fruktade ett fängelsestraff och inte hade fått tillräcklig information om sina rättigheter som värnpliktig och om vilka möjligheter som finns att avbryta utbildningen.
Värnplikten är tvingande och den som lämnar utan tillstånd riskerar straff i form av böter eller fängelse. Information om när det går att ansöka om att få avbryta sin tjänstgöring kan vara avgörande. Att psykisk ohälsa kan vara ett skäl är bokstavligen livsviktig information.
Unga måste också få bättre information om var de kan vända sig för stöd och rådgivning. Vi vet vilken desperat och utsatt situation unga kan befinna sig i om de antingen inte vill göra värnplikt, eller om de mår dåligt och far illa efter påbörjad grundutbildning och vill eller behöver avbryta.
Svenska Freds har genom historien gett stöd till de som vill hoppa av eller inte vill göra värnplikt. Vi är starkt emot att någon ska kunna tvingas bära vapen eller använda våld mot sin vilja och drev igenom rätten till vapenfri tjänst i Sverige på 1920-talet.
Av de som söker vapenfri tjänst efter påbörjad militär grundutbildning är det flera som i sin ansökan beskrivit att den första skjutövningen mot människoliknande figurer var psykiskt påfrestande och gav upphov till starka obehagskänslor. Även övningen där inkallade får lära sig att göra största möjliga skada mot en annan person med kniv beskrivs som en anledning till att vilja övergå till vapenfri tjänst.
Värnplikten är inte vilken utbildning som helst, utan en tvingande plikt där unga tränas i att bruka dödligt våld och att lyda order. Under de senaste åren har vi blivit kontaktade av allt fler unga som berättar för oss att de mår psykiskt dåligt av att göra värnplikten och att de vill därifrån. Många vet inte vilka alternativ som finns för att avbryta sin värnplikt eller hur de ska gå tillväga.
Det som hänt Alma Sigvardsson är oerhört tragiskt och ska inte kunna få hända. Att en ung person, utan tidigare psykisk ohälsa och som ville göra värnplikten, bryts ned till den grad att hon sedan tar sitt liv är det yttersta exemplet på varför en sådan här utbildning inte ska vara tvingande. Det måste gå att avbryta utan att frukta straff.
Det krävs betydligt mer debatt om vad vi genom plikt utbildar unga till, vilken bild som ges av vad värnplikten innebär och vilken information unga får om sina rättigheter.