Sysselsättningsgraden nu är den högsta under hela 2000-talet. Trots detta är allt för många personer arbetslösa. Arbetsmarknaden ropar efter arbetskraft men många saknar rätt kompetens eller är på andra sätt inte anställningsbara.
I Södermanland var 12 938 personer arbetslösa i juli 2019, enligt Arbetsförmedlingens statistik. Tydliga signaler visar att de som står längst från arbetsmarknaden inte får tillräckligt med stöd för att närma sig ett arbete.
Samtidigt ser vi tecken på en nedgående konjunktur där kommuner och regioner går in i tuffare ekonomi. Var tredje region och nästan var fjärde kommun hade underskott 2018.
Arbetsmarknadspolitiken är ett statligt ansvar. Just nu sker stora förändringar. Eva Nordmark är ny arbetsmarknadsminister och Arbetsförmedlingen står inför sin största omdaning någonsin, samtidigt som generaldirektör Mikael Sjöberg ska sluta. Personal minskar och i Södermanland föreslås antalet kontor minska från fem till tre.
Arbetssökande styrs över till digitala kanaler som inte är fullt utvecklade. Men personer långt från arbetsmarknaden behöver fysiska möten med personal från Arbetsförmedlingen i sitt närområde för att kunna ta steget in i arbetslivet.
Arbetsmarknadspolitiken är ett statligt ansvar men viktiga delar åligger kommunerna. Vi har ett gemensamt intresse av och ansvar för att få fler i arbete och vill skicka ett par konstruktiva förslag till regeringen:
– Låt kommunerna få en större roll. Kommunerna har lång erfarenhet av att ge stöd till individer som står långt från arbetsmarknaden. Kommunerna bör få möjlighet och statlig finansiering för att ge individer stöd samt långsiktigt rustande insatser.
– Pröva först. SKL har tagit fram ett arbetsmarknadspolitiskt program, pröva det och att ge ett antal kommuner i uppdrag att samordna insatser för arbetslösa långt från arbetsmarknaden. Testa olika former av utförande av statliga arbetsmarknadsinsatser och växla sedan upp.
– Var tydliga och förankra processen. I reformeringen av arbetsmarknadspolitiken får det inte finnas några glapp. Genomför konsekvensanalyser och strukturerad dialog med olika samhällsaktörer.
När arbetsmarknadspolitiken inte fungerar hamnar de som står allra längst från arbete ännu längre bort. Konsekvenserna blir stora för individer och familjer men också för välfärden i stort.
Fler riskerar att hamna i försörjningsstöd och kostnaden för redan tyngda kommuner ökar. Det kan leda till att besparingar kan behöva göras inom vård, skola och omsorg.
Det har Sverige inte råd med.