Några funderingar kvarstår

Insändare
Kommentar till Erik Bjelmrots svar, där han förklarade skillnaden i hanteringen av bostadsbyggandet vid Djulö skola och på Djulönäs, den 8 april:

Det här är en insändare med syfte att påverka. Det är läsare och andra externa skribenter som skriver texterna och det är deras egna åsikter som förs fram, inte tidningens. Läs mer: Så jobbar Katrineholms-Kuriren med journalistik.

Även om det inte var jag som ställde frågorna så vill jag ändå tacka för dina förklaringar. Några funderingar och synpunkter kvarstår dock. Vi förstår alltför väl att gällande detaljplan för Djulö skola inte behöver förberedas eller bearbetas mer än vad som gjordes då den upprättades. Det kan dock diskuteras rimligheten i att sjösätta en detaljplan som sedan 1979 legat i träda, utan att se över förutsättningar för genomförandet.

Länsstyrelsens inställning i frågan skiljer sig i dag radikalt från 1979. Kommunens inställning borde också göra det, men istället håller man sig fast i den tradition av rivning av äldre bebyggelse som utarmade en stor del av landets stadskärnor. Denna rivningstradition hör 60- och 70-talen till! En förändring bland makthavare borde ha skett.

Uppenbarligen har andra saker förändrats, på gott och ont. Den 7 400 kvadratmeter stora fastigheten Djulö skola värderades 2006 i samband med upprättande av markbytesavtal med Duveholms herrgård till 550 000 kronor. Jag förmodar att detta värde har förändrats.

En annan förändring: Inför bytesaffären ville kommunen på grund av det höga kulturhistoriska värdet ge fastigheten ett skydd i detaljplanen, idag vill man riva den. Göran Dahlström deklarerade tydligt i SVT Sörmland att de kulturhistoriska hänsyn man tagit idag var - att skolan skulle bort!

Och med tanke på övriga uttalanden av Göran Dahlström i frågan (det spelar ingen roll hur många namn som samlas in) så känns politikernas frågestund på torget i oktober 2015 inte speciellt relevant i fråga om transparens. Att tydligt, på gränsen till arrogant, fastslå att ingenting, och ingen opinion hur stor den än är, kan ändra på ett fattat beslut ger inte en speciellt god ingång till en offentlig frågestund.

Sedan var det detta med tomtkön. Göran Dahlström kunde i KK med all rätt nöjt redovisa uppemot 1 000 planerade bostäder i Katrineholm. Hur stor betydelse har åtta tomter bland nästan 1 000 nya bostäder?

Anders B