Undernäring inom äldreomsorgen

Debatt
annons

Det här är en debattartikel med syfte att påverka. Det är den externa debattörens egna åsikter som förs fram, inte tidningens. Läs mer: Läs mer: Så jobbar Katrineholms-Kuriren med journalistik.

I en tid när Socialstyrelsen larmar om att nästan 40 000 inom äldreomsorgen lider av undernäring och mer än 100 000 befinner sig i riskzonen för undernäring ser vi hur många kommuner fortsätter att snåla med matkontot för äldre. Kan man tänka sig att politikerna skulle utsätta någon annan grupp än äldre för motsvarande behandling?

Kostnaderna för sjukvård i samband med undernäring och dess konsekvenser är lika stora som för fetma och övervikt, cirka 9 miljarder kronor per år. Samtidigt som resurserna för att förebygga och behandla är kraftigt underdimensionerade. Förebyggande insatser ger inte bara bättre livskvalitet utan sparar vårddygn, motverkar depressioner och minskar behovet av läkemedel. Likväl är bristen på helhetssyn slående. En enskild åtgärd som ses som besparing, riskerar i slutändan kosta samhället betydande belopp när notan för sjukvård väl kommer.

Mot den här bakgrunden är det lätt att hålla med branschorganisationen Kost & Näring som kräver lagstiftning om en hög lägstanivå för den måltidskvalitet som kommunerna ska garantera alla äldre inom omsorgen. Krav som även Livsmedelsverket ställt sig bakom och menar att den enskildes önskemål i högre grad måste få styra vad som serveras.

Det finns omfattande kunskap om vad äldre bör äta för att hålla sig friska. I motsats till vad många tror har äldre lika stort eller till och med större behov av näringsämnen som tidigare i livet. Näringsbrist går dessutom att åtgärda med ganska enkla medel. Men matambitionerna hos många kommuner är påfallande låga samtidigt som tv-kanalerna översvämmas av överdådiga matprogram som visar vilka läckerheter vi andra ska inta i vacker miljö och i goda vänners lag. För många äldre ser dock verkligheten annorlunda ut. Dagarna kännetecknas av passivitet och brist på social samvaro, ensamhet och sorg tär också på aptiten. Gemensamma måltider, tillsammans med trevligt utformad måltidsmiljö, blir därför socialt stimulerande avbrott som visat sig vara rena hälsokuren och ett steg mot bättre hälsa. För en måltid är så mycket mer än bara maten på tallriken.

Det står klart att det är dags för ett ordentligt matlyft inom äldreomsorgen. Dessa fem konkreta åtgärder vore en bra början.

• Återkommande utbildning för berörda politiker och personal i grundläggande kost- och näringsfrågor.

• Satsa på närproducerade råvaror som tillagas lokalt.

• Regelbundna och individuella matgenomgångar om matens kvalitet.

• Mat som levereras till hemmet ska intas i närvaro av personal.

• Satsa på förebyggande hälsobesök i hemmet för att bl. a. upptäcka undernäring.

Jöran Rubensson,

tidigare ordförande i Sveriges Pensionärers Riksförbund, SPRF och expert i regeringens utredning om nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen.

Det finns omfattande kunskap om vad äldre bör äta för att hålla sig friska, skriver debattören. Foto:

Läs mer om dessa ämnen

Debatt
annons

Mest delat denna vecka